tisdag 19 juni 2007

Sommarlov!

Nu var det riktigt länge sedan jag kikade in på bloggen... Sommaren har tagit överhanden och allt jag vill är att vara ute. Ljuset gör någonting med en och man känner en längtan efter att få lapa sol och ladda inför nästa långa vinter. Skolavslutningen passerade utan några värre incidenter och det är märkligt vad man kan känna sig gråtmild när barnen sjunger de där sångerna som man en gång själv stod och sjöng... Det är så mycket förväntningar i den där stunden. De är som kalvar som ska ut på grönbete för första gången och man ser riktigt hur det kryper i de små benen som tvingas att stå på rad och sjunga... Det sticker till lite i hjärtat när man för en sekund låter tankarna flyga iväg och man undrar hur det kommer att gå för dem i livet. Så mycket kärlek. Så mycket oro.

Lite sentimental blir man också när man inser att cirkeln är sluten och att nu är det jag som är mamman. Framför mig sitter min mamma, men nu är hon mormor. Hur gick det till? Tycker att det var alldeles nyss som jag hade bekymmersfria sommarlov som kändes evighetslånga... Nu har man fem veckors semester och knappt hinner man blinka så är man tillbaka på jobbet igen. Men nu har jag det framför mig i alla fall. Och jag ska verkligen försöka att njuta!

11 kommentarer:

Anonym sa...

Njut en dag i taget, bara tag dagen som det kommer, ungarna vet nog, vad de vill göra, ofta inte märkvärdigare än att baka hallonpaj och sova i en koja..

Anonym sa...

Du har så rätt Hannele! Ofta är det nog vi vuxna som sätter ribban nog så högt. Barnen är nöjda med att få göra det vi tycker är "vardagssaker"...

Anonym sa...

Håller med Hannele. Och själv mår man också bra av att få skrota hemma och ha lugnt tempo. Semesterresor har ofta en förmåga att bli lite hektiska. Men man kan ju göra både och om man vill. Hoppas du hinner finna lunken innan det är dags att gå tillbaka!

Anonym sa...

Ja, njut, njut, njut!!!

Anonym sa...

Njut!!!

Anonym sa...

Härligt med sommarlov men sorgligt att ens barn växer så fort...livet går så fort...och jag hinner inte riktigt med. Ska försöka sitta still en liten stund under sommaren, men det är såååå svårt för mig.
Kan du sitta, arga mamman, med alla barnen?
Vem är du egentligen?

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Arga Mamman sa...

Annis - jag sitter gärna... Helst med ett glas rödvin i handen tillsammans med riktigt god vän... Vem är du själv?

Anonym sa...

Du vet men inte jag vem jag är eller hur! Orättvist och det gör det lite jobbigt. Jag grubblar så jag nästan inte kan sova!!!!

Arga Mamman sa...

Nej men vännen. Inte slösa tid på grubblerier... Klart jag vet vem du är - du är ju Annis!! Men VEM du är vet jag ju faktiskt inte...

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.