lördag 30 juni 2007

En kärleksfull famn

Tänk vad jag älskar min mormor. Varm och god - utan krav på tillvaron. Hon är en så sällsynt nöjd och tacksam människa. Trots ett liv som har kantats med sorger så finns där ingen bitterhet. Hennes mamma dog när hon var en liten flicka och mormor tvingades ta hand om sina småsyskon när pappan arbetade, men inte en enda gång har jag hört henne klaga över att hennes barndom fick ett så abrupt slut. Hon är helt enkelt inte den sortens människa som klagar.

Bäst trivs hon när hon får öppna sin dörr för andra. När hon får se till att andra har det bra. Då är min mormor riktigt nöjd. Det finns så mycket trygghet i den famnen och jag tror faktiskt aldrig att jag hört henne riktigt arg. Tror inte ens att hon någonsin höjt rösten åt mig. Det slog mig idag när vi åkte och besökte henne.

Inte ens när mina små huliganer anfaller hennes hem har hon något argt eller surt att säga, trots att hon är gammal och börjar bli ganska trött... Nej, med samma kärleksfulla famn omfamnar hon dem, precis som hon alltid har omfamnat mig. Och det hugger i hjärtat på mig när jag tänker på att tiden tillsammans inte är evig. Jag är dock väldigt tacksam över att mina barn har fått förmånen att lära känna henne, och jag hoppas att jag en dag kan lära mig att leva livet lika förnöjsamt som henne...

17 kommentarer:

Anonym sa...

Din mormor påminner mycket om min. Den förnöjdsamhet som din mormor verkar ha hade min mormor också. Dessa människor växer inte på trän. Det var likadant när mina tre pojkar hoppade och skuttade i hennes lägenhet hon var hur lugn som helst tog fram saft och bullar och ägnade sig 110 åt dem. Detta talar de om än idag/Ha en fin dag/Tussegumman

Dubbelörn sa...

Det kunde ha varit min älskade mamma som du beskrev...

Anonym sa...

Så mysigt! Det är speciellt med mormor, det är det verkligen!

Anonym sa...

Tussegumman - ja, visst är det det där lugnet som man saknar hos sig själv? Kram!

Dubbelörnen - Ja min lilla mamma är också en guldklimp, men precis som mig så har hon nog dock lite mera krav på tillvaron än vad mormor har... Kram till dig!

Maria - ja det är väl så det ska vara antar jag. Att en mormor eller farmor får en lite mer guldkantad roll i ens liv. De har ju inte behövt ta vardagsbesluten vad gäller uppfostran och dyl så jag antar att det är enklare att behålla lugnet då... Kram!

Anonym sa...

Visst är det härligt med en sådan mormor. Själv har jag en faster som är underbar. Hon har själv inte haft det lätt här i livet eftersom hon är reumatiker. Men hon är så gott som alltid glad och trevlig och förstående. Mina pojkar, som nu är stora älskar min faster för att hon aldrig skällde på dem.

Sagalisa sa...

Oj det låter som min mormor,hon har stått ut med mycket o gör det än utan o klaga!!Hon är häftig oxå o vågar skämta o skratta hoppas jag blir som hon när jag blir så gammal..det finns så många bittra o avundsjuka människor i vår värld../Anna

Anonym sa...

Kajsasi - tänk om det fanns ett recept att följa så att man själv kunde behålla lugnet så...?

Sagalisa - kul att träffas! Ska genast hälsa på hos dig och kolla läget!

Kram!

Anonym sa...

Hej Arga mamman. Tack för kommentarerna hos mig de värmde ! Ja du dess mormödrar dem måste man vara oerhört rädd om och vårda väl på gamla dagar. Som du säger är det en förmån att ha dem och att dessutom barnen får lära känna dem med.En gåva är de.

Anonym sa...

Jag har oxå en sån mormor!!!

Anonym sa...

Vad fint du skriver om din mormor, så mycket kärlek till henne som hon verkligen förtjänar! Mysigt:)
Önskar jag fått träffa min riktiga mormor !
Kram

Anonym sa...

Vad fint!

Tyvärr har jag inte min mormor kvar i livet.

Anonym sa...

Hej Arga mamman. Vet du vad i morgon tycker jag du skall gå in på min blogg och kolla läget,,, har en bit av din familj där då så du är förberedd, Tyckte bestämt du behövde lite ledighet,,,fnissar,,ses i morgon och mås solen vara hos dig idag,

Anonym sa...

Ser med spänning fram emot en dag utan barnen Filifjonkan!

Kram till dig!

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...

Oi, achei teu blog pelo google tá bem interessante gostei desse post. Quando der dá uma passada pelo meu blog, é sobre camisetas personalizadas, mostra passo a passo como criar uma camiseta personalizada bem maneira.(If you speak English can see the version in English of the Camiseta Personalizada. Thanks for the attention, bye). Até mais.

Anonym sa...

Lyckliga du.

Anonym sa...

Åh, vilken fin beskrivning av din mormor! Liknar på många sätt min mormor. Till och med när vi satt hos henne de sista dagarna på sjukhuset, frågade hon om vi hade fått något kaffe. Sånt tänkte hon på. Om andra hade det bra. Dessa mormödrar. Ni är viktigare än ni tror! Jag vill också bli en sån! En som ställer upp med kärlek och omsorg utan att man behöver be om det.