söndag 21 september 2008

Hamsterhjulet

Barnen sover sött. Hör deras andetag och njuter av lugnet. Om några timmar är vi igång igen. Då börjar kampen med att få igång sin lekamen efter minst fem snooze-attacker på mobilen. Jag svär på att min reflex vad gäller att stänga av alarmet måste vara världsklass. Trots att hjärnan ligger och tänker att "Mamman - dags att stiga upp nu... Du vet ju hur du blir när tiden inte riktigt räcker till..." så vägrar kroppen att svara. Något rebelliskt inom mig ligger och tänker att jag ringer & säger att jag blivit sjuk så att jag får ligga här under täcket hela dagen... Men så blir det ju givetvis inte. Istället rusar man upp precis när man borde ha varit klädd & klar och börjar med hela process "Få alla fem på plats i tid". Hopplöst fall helt enkelt. Sätter garanterat sina spår i de små livens minnesbild av sin barndom. Kan nog kosta en terapikrona eller två är jag rädd...

Tycks minnas att syster mellan frågade mig redan vid tre-års åldern - "Äj du stjessad nu mamma?" Som att stressad är ett ord som borde få finnas i en tre-årings ordförråd?? Snart är de små liven redo att balansera sina egna dagar och då kommer vi bergis att stå där som ett par fån och fundera på varför vi inte prioriterade annorlunda medan vi hade chansen. Medan vi faktiskt fortfarande hade någon som ville krypa upp i vår famn och mysa en liten stund. Någon som tycker att mamma är världens bästa och hellre vill vara hemma och leka björnen sover, än att åka till dagis & leka med kompisarna...

Men vad gör man när man är inne i hamsterhjulet och allt snurrar på så snabbt att det inte går att kliva av? Hinner inte uppskatta. Hinner inte glädjas. Hinner inte vara någon j-a björn...

Men jag hinner i alla fall smyga in i deras rum när de somnat. Stryker försiktigt bort håret ifrån pannan. Kysser dem lätt på kinden och drar in doften av dem i mina lungor. Älskar er så innerligt mina små skruttungar. Jag hoppas bara att jag hinner få er att förstå det..

13 kommentarer:

Anonym sa...

Oj, blev alldeles rörd! Snörvlar lite men kan ju glädjas åt att jag och lillan snart är hemma hos er så vi kan leka björnen sover tillsammans allihopa! Kram!

Arga Mamman sa...

Passa dig - Jag är stor som en Grizzly nu för tiden... *garv*

me and alice sa...

Hej!
Åh vad länge sedan jag var inne på din sida... Du skriver så bra tycker jag, men tiden har helt enkelt inte räckt till för att läsa andras bloggar. Ja detta ekorrhjul. Du beskriver så underbart på slutet när man suger i sig den goa doften från sina sovande skruttar...mm... Det är en obeskrivlig känsla!
Får verkligen gratulera till att ni också skaffat en gosig "liten" Evert!!! Vi hade också vår Evert inne från början, men sonen blev tyvärr allergisk mot honom. Då fick han flytta in i lekstugan. Där stortrivs han. Nu har han en harkompis som alltid ligger utanför och väntar. Nu har vi nästan 1 1/2 kanin/hare eftersom haren såklart också blir matad de dagar han är här, hi, hi...
Ha en härlig fortsatt vecka i ekorrhjulet...
kram Susanne

RANA sa...

Snuttan...

Det sista hinner du. *full av tillförsikt*

Men gissa om jag känner igen mig.

Kram till dig - må helgen bli snäll.

/Rana

Hemma hos Bröderna Bus sa...

Det känns nästan som om du skrivit ner mina tankar. Livet är ibland ett ekorrhjul bestående av massa dåliga samveten. Har många drömmar men lite för lite av tiden. Balanserar mellan heltidsstudier, halvtidsjobb,2 barnsmamma och ett försök att vara en bra sambo. På nåt underligt vis får man ändå ihop det till slut. Men vad jag håller med dig. Var rädd om dig, det finns bara en du.På återseende och Kram C

hem ljuva hem- helena sa...

Du beskriver det så träffande bra, detta ständigt snurrande hamsterhjul! Kram på dig.

RANA sa...

En vecka senare:
Hej igen raring. Samma önskan som sist: låt helgen bli snäll.

Kram, Rana

Hemma hos Bröderna Bus sa...

Nu är jag på besök hos dig igen. Jag gillar att hälsa på i din blogg. Hoppas att du har en bra helg. Kram från ännu en arg mamma,som gör allt för att få en balansgång här i livet. Kram kram :o)

Fröken Förgätmigej sa...

Det här stämmer precis in på min tillvaro också-kunde varit mina egna ord. Visst är det fruktansvärt att man konstant måste stressa och känna att man aldrig riktigt hinner det man tänkt sig. Dåligt samvete ligger och gnager, och jag undrar precis som du vad det är mina barn kommer att minnas mest från sin barndom? Att mamma alltid tjatade: nu MÅSTE ni gå upp, SKYNDA er att äta nu, SKYNDA er att klä på er, vi måste SKYNDA oss, annars blir mamma försenad till jobbet etc!?? Jäkla liv egentligen.

Jag brukar också smyga in i barnens rum när de har somnat. Titta på dem en stund och känna lycka över att man har två så underbara barn. Njuta av att höra deras lugna andetag och pussa dem godnatt.

Tack för en bra blogg! Det känns skönt att läsa att det finns fler som har det som jag, och man orkar lite till.....

Kram på dig!

RANA sa...

Hej gums. En vecka senare.

Tycker du att jag är tjatig om jag ännu en gång säger "hoppas du får en fin helg"? Jag vet inte om du läser det här. Hoppas att du mår bra, oavsett.

Kram, Rana

Hemma hos Bröderna Bus sa...

Ytterligare ett besök i din härliga blogg. Hoppas att du har det bra i höststöket. Här har faktiskt snön inte visat sig än vilket är ganska ovanligt. Men den kommer säkert snart och det med buller å bong. Ha en bra vecka. Kram C

Anonym sa...

Hej på dej i höstmörkret.

Jag hoppas du inte fastnat i hamsterhjulet för gott.

Ser fram mot ditt nästa inlägg.

Arga Mamman sa...

Tack för alla kommentarer... Har inte fastnat i mitt snurrande hjul, men det känns riktigt svårt att kliva av det... Rädslan över att landa på huvudet överväger fortfarande glädjen över att släppas fri... ;) Kraaam!