lördag 14 juni 2008

Utbytbar trygghet

Snart är det utcheckning för syster mellan och syster liten. Deras tid på sina respektive dagisavdelningar är över och det är med ett visst vemod vi konstaterar att en epok i deras liv är över.

Undrar hur det känns för de små egentligen? Ena dagen är man nära nära sina fröknar. De är de vuxna som man tillbringar den största delen av sin dag med. Nästa dag är de utraderade helt och hållet, och man ska istället acceptera nya människor som sin trygghet. Den som tröstar när man skrapar knäet eller längtar alldeles förskräckligt efter sin mamma...

Det går ju i de allra flesta fall alldeles utmärkt bra - men visst får våra små acceptera ganska stora förändringar i sina liv som vi vuxna bara tar för givna? Är man krass så är det väl en bra förberedelse för vuxenlivet. Relationer är utbytbara. De som är viktiga för oss en period i livet kanske vi inte ens hälsar på när några år har passerat... That´s life.

8 kommentarer:

RANA sa...

Mmmm... Tänker också så. Fastän de är så små och oskyldiga, får de ändå tampas med livet på allvar. Lät förjävla blajigt, men nu säger vi att du förstår precis vad jag menar.

TACK gulliga du för hejarop hop mig.

Kram, Rana

Arga Mamman sa...

Förstår precis... *ler*

Anonym sa...

Bra skrivet arga mamman. Det enda som är riktigt säkert i livet är förändringar men visst kan det kännas som de är för små ibland. Värst tycker jag det har varit att skicka iväg barnen till skolan från dagis men de brukar ju göra överskolningar. Vår Lillasyster ska börja på "stordagis" till veckan. För henne verkar det naturligt eftersom hon sett andra barn gå över. Förstår hur du menar. Kram på dej

Arga Mamman sa...

Kaosjenny - Ja, det är ju tur att vi har duktiga pedagoger som gör det hela genomförbart... Sedan är det ju givetvis så att barnen behöver en viss förändring i form av ökad stimulas efter sin tid på förskolan. Ser på syster mellan att hon är redo för skolvärlden nu. Kanske är det mamman som tycker att det känns mest jobbigt..? *ler en smula*

Helena - nyckeln till mitt hjärta sa...

Hmmm jag som just överlevt vår första inskolning har inte ens kommit på att tänka i de banorna än!
Men det kanske är redan på dagis som vårt svenska vemod finner sin grogrund?
Att mötas och skiljas och allt det där....
Kram Helena

Anonym sa...

I dagarna slutar dottern sin dagistid också. Hon är så laddad inför skolstarten och hoppas att sommarlovet ska gå fort-fort.

Vill passa på att önska dej en rikigt trevlig midsommar.

Kram
Zäta

Helena - nyckeln till mitt hjärta sa...

Glad midsommar!
Kram Helena

Arga Mamman sa...

Helena - kanske är det så... Det svenska vemodets vagga...? En riktigt glad midsommar till dig med! Kraaam!

Zäta - Mmm känner igen det där. Min 6-åring kan nästan inte bärga sig inför skolstarten! Jag hoppas att ni får en underbar midsommar också! Kraaam!