måndag 15 oktober 2007

10.000 bitars pussel...?

Vardagspusslet ligger i spridda skurar runt om i huset. Gör mitt allra bästa för att samla ihop bitarna och få ut något vettigt av alltihopa... Mellan två-åringens vansinniga affektutbrott och Intersport-påsar med hastigt inköpta vinterkläder, så känner jag mig faktiskt riktigt tillfreds för tillfället. Vi har haft tid för varandra OCH det är tillräckligt rent i vårt hus att man faktiskt skulle kunna tänka sig att släppa in den mest pedantiska grannen utan att få nervösa sammanbrott. Har ju övervägt att skaffa hjälp med den biten, men varje gång faller vi tillbaks till att vi faktiskt kan göra andra saker för den slanten... Vilka andra saker vet jag faktiskt inte, men när jag satt och spelade spel med sonen i helgen så tänkte jag att det är ju faktiskt sådant här jag vill göra mer av... Ge mer tid för var och en. För hur det än är så är det ju tiden tillsammans som verkligen spelar roll. Att ta sig tid. Att lyssna och finnas där. Inte prioritera att vika tvätt eller plocka ur diskmaskinen, (vilket vi ju för övrigt också kan göra tillsammans med våra barn - men vi är INTE där ännu.)

Nåja, det känns som om jag hittat hörnbitarna till pusslet just nu i alla fall - och det måste ju ändå vara något? Affektutbrotten känns nästintill ohanterliga när man är mitt uppe i dem, men jag hoppas att vi snart ser en ljusning på den fronten. Det är märkligt vad en liten två-åring kan få en att känna sig otillräcklig. Riktigt misslyckad faktiskt. Men jag vet ju att det vänder så småningom. Det gäller bara att härda ut. Tänk om det bara fanns en färdig ritning så det bara var att lägga ut bitarna... Men jag gissar att vi hade missat tjusningen med det i hela i så fall...

3 kommentarer:

Anna - På landet Mot skogen sa...

Hej!
Hittade hit via en kommentar hos "Spets och snor", vem blir inte nyfiken på namnet "Arga mamman"?! Är själv en ganska arg mamma emellanåt, så jag var ju tvungen att kika in *l*. Jättefin blogg du har, blev kvar här en lång stund och läste dina funderingar. Tror nog att jag tar och länkar till dig faktiskt, om det är ok?
Hoppas du får en bra dag!

Arga Mamman sa...

På landet, mot skogen - Kul att du hittade hit - klart att du får länka! Kram!

Anonym sa...

Hrm, jadu, säg mig vad en liten tvååring inte kan få en att känna:)

Jag tänker ibland och särskilt sen jag blev sjuk att det ser inte klokt ut härhemma men ju längre tiden går så har jag till viss del vant mig och smavetet över hur mycket som ligger på makens axlar får nog mig att vänja mig vid lite damråttor och de kan bli till sorkar och sorkar äter upp råttorna:)) Självsanerande kan man kalla det....

Ha en bra kväll!
Kram