10.000 bitars pussel...?

Vardagspusslet ligger i spridda skurar runt om i huset. Gör mitt allra bästa för att samla ihop bitarna och få ut något vettigt av alltihopa... Mellan två-åringens vansinniga affektutbrott och Intersport-påsar med hastigt inköpta vinterkläder, så känner jag mig faktiskt riktigt tillfreds för tillfället. Vi har haft tid för varandra OCH det är tillräckligt rent i vårt hus att man faktiskt skulle kunna tänka sig att släppa in den mest pedantiska grannen utan att få nervösa sammanbrott. Har ju övervägt att skaffa hjälp med den biten, men varje gång faller vi tillbaks till att vi faktiskt kan göra andra saker för den slanten... Vilka andra saker vet jag faktiskt inte, men när jag satt och spelade spel med sonen i helgen så tänkte jag att det är ju faktiskt sådant här jag vill göra mer av... Ge mer tid för var och en. För hur det än är så är det ju tiden tillsammans som verkligen spelar roll. Att ta sig tid. Att lyssna och finnas där. Inte prioritera att vika tvätt eller plocka ur diskmaskinen, (vilket vi ju för övrigt också kan göra tillsammans med våra barn - men vi är INTE där ännu.)

Nåja, det känns som om jag hittat hörnbitarna till pusslet just nu i alla fall - och det måste ju ändå vara något? Affektutbrotten känns nästintill ohanterliga när man är mitt uppe i dem, men jag hoppas att vi snart ser en ljusning på den fronten. Det är märkligt vad en liten två-åring kan få en att känna sig otillräcklig. Riktigt misslyckad faktiskt. Men jag vet ju att det vänder så småningom. Det gäller bara att härda ut. Tänk om det bara fanns en färdig ritning så det bara var att lägga ut bitarna... Men jag gissar att vi hade missat tjusningen med det i hela i så fall...

Åter i Cyberspace!

Nu har det gått en hel månad sedan jag ägnade mig åt bloggen... Kanske ska jag tolka det som att jag inte varit i behov av mitt lilla andningshål - och det måste ju vara positivt! Vi hade i alla fall en helt underbar semester tillsammans. Njöt av sol, bad och nya bekantskaper. Fascinerande egentligen hur "avklädda" vi alla blir runt en pool i ett annat land... Då menar jag såklart inte det faktum att alla går omkring i badkläder, utan att de roller man går och bär på i sitt vardagsliv blir helt utraderade. Det blir helt ointressant om man är VD, städerska eller IT-konsult... Vid poolen är man mamman & pappan som njuter av en efterlängtad semester tillsammans. Allt annat blir helt oviktigt...

Vi fick den tid med barnen som vi så väl behövde i alla fall. Visst hade vi lite tjafs vid middagarna och så där, men i det stora hela så överträffade resan våra förväntningar. Vi hade riktigt roligt tillsammans och jag hoppas och tror att vi skapade minnen som vi kan plocka fram när vardagen känns allt för grå och tråkig. Minnen att le åt när det känns som att det är "måndag hela veckan"...